Idag var jag på informationsmöte om instruktörskurs på brukshundklubben! Kursen är ca 100 timmar lång och börjar på tisdag nästa vecka. Det är mycket vi ska gå igenom och många kurstillfällen, projektarbeten och annat kommer det bli. Men det är bara kul! Känns som att jag detta året kommer att få lära mig massor och därmed utöka mina hundkunskaper ytterliggare, perfekt till nästa år då det kommer att hända grejer! När kursen är färdig kommer jag att vara en utbildad allmänlydnads och valp instruktör! Ska bli så otroligt kul och intressant det här.

Idag är min elvaåriga kusin, Magdalena hemma hos oss och det var hemma hos henne och hennes familj som Sheila bodde en av veckorna vi var i Thailand. Sheila tycker jättemycket om Magdalena och njuter i fulla drag av hennes närvaro. Jag, Magdalena och Sheila var innan idag ute på en långrunda då vi kastade pinnar till Sheila samt gick och småsnackade lite. Mycket trevligt!

På lördag är jag bjuden till mitt älskade sommarställe ute på Österlen där min morfar och lite annan släkt spenderar påsken som vanligt. Jag är inte riktigt hundra på om jag ska dit eller inte men just nu lutar det iallafall åt att åka dit över dagen. Isåfall kommer jag med all säkerhet lägga ett eller två spår till Sheila i skogen, det var ett bra tag sedan känns det som nu och det är verkligen något vi ska ta tag i nu till vår! Viltspår är ju faktiskt något av det bästa Sheila vet och det vore bara dumt att inte ta vara på hennes sanna glädjeämne i livet. På torsdag är det träning med lydnadsgruppen igen och det är verkligen på tiden! Nu är det ju en massa utbildningar och annat som kommer/kommit i vägen för träningen och det måste vi få en ändring på.



Hoppas att alla får en underbar påsk, så hörs vi snart!
Picture
 
 
I torsdags var vi på vår första föreläsning för uppfödarutbildningen på Sydskånska kennelklubben i Arlöv! Den handlade om parning och dräktighet och varade i 3 timmar. Det var väldigt intressant och den innehöll både nyttig repetition och nya saker att lära sig. Gud så sugen man blir! Tyvärr är nästa föreläsning inte förrän i oktober och den sista i november, så i november är vi helt klara med utbildningen. Jag längtar så till nästa gång!

Sheila är för tillfället en aning skendräktig och tyr sig väldigt mycket till sitt favoritgosedjur som hon håller stark uppsyn över. För några dagar sedan lade hon ut gosedjuret i vardagsrummet då mamma gick och lade in det i mitt rum igen. Gissa vad hon gör då? Jo, hon tar gosedjuret och lägger det på samma plats igen. Då går mamma och lägger tillbaka det i mitt rum igen, vilket Sheila ser, och då går hon än en gång och lägger det på samma plats. Hon är helt otrolig! Såhär kan hon hålla på hur länge som helst, ingen är så envis som Sheila kan jag säga. Nu har jag dock beslutat mig för att lägga undan gosedjuret ett tag eftersom hon även blir himla gnällig när det råkar vara i närheten. Hopplösa hund!

I fredags var pappa hos veterinären med Sammy, han har nämligen haft en "knöl" som jag tycker liknat en fästing på kinden och som vi beslutat oss för att kolla upp. Veterinären visste inte säkert, men tyckte som jag, att det liknade en fästing. Sammy sövdes ner och "knölen" skars bort, det blev fyra stygn på kinden. Sammy fick även sin vaccination när de ändå var där. Fina, duktiga lilla Sammy sa inte ett pip ifrån sig under hela dagen. Men trött var han när de kom hem! Sheila fick följa med till veterinären och hon var helt ifrån sig av oro för sin Sammy. De är så himla goa mot varandra, de två. Hon har så fint tagit hand om Sammy nu när han varit lite hängig under helgen efter narkosen. Nu äter han pencillin och allt går jättebra, han är pigg och glad och ingen större skada skedd. 
 
Igår gav jag båda varsin avmaskningstablett så nu är det gjort också! Glömde nämna att Sammy nu är rakad så han ser ut som en liten valp igen, DET kan jag säga är härligt att se när han snart är 10 år gammal! Han ser ut som en liten labradorvalp fast med lite längre öron. ;) På fredag blir han som sagt 10 år gammal, helt otroligt att jag haft honom i 10 år!!! Jag är så glad för både honom och Sheila, de är precis som två cocker spaniels ska vara. Sammy är stor och maskulin och Sheila lite mindre och feminin. Sammy väger 16kg (han är väldigt stor) och Sheila 11kg. Mina godingar!

Igår på vägen hem från pappa beslutade jag mig för att gå en långrunda med Sheila och DÅ kan jag säga, då var hon allt utom en goding. Vi gick i bruksparken (en park med lägenheter där jag även bott en gång i tiden) och där finns en ganska lång och bred fors som går igenom hela Hököpinge samt Gessie. Självklart så fick Sheila syn på denna och inte hade matte en chans mot en badgalning som hon! Sheila simmade, dök och hade det kanon i vattnet medan jag stod och funderade på hur jag skulle få in henne i vårt nystädade hus sedan... Jag löste detta genom att hämta en handduk, bära in henne i duschen och schampoonera henne allt för tredje gången den här månaden!
Picture
 
 
(Av någon anledning så har inte inlägget från söndagens bravader publicerats, men här kommer det iallafall!)

Idag var Malmös Internationella uställning (HUND 2010). Där var väldigt många hundar vilket märktes enda ut på parkeringarna, då vi fick gå en bra bit fram till ingågen. Vi kom dit i slutet av hanklasserna då jag fick träffa mammas kompis hane, Spike, en blueroan and tan hane som verkade väldigt trevlig. Det var många fina hundar på uställningen men jag såg dessvärre knappt några liverfärgade.. Synd, men det var väntat. Vi träffade dock många hundsläktingar och vänner, alltid lika trevligt. :-) Vill passa på att gratulera alla som fick första pris idag! Era hundar är helt underbara!

För Sheila gick det jättebra, är så glad för vårt tredje första pris! Bedömningen var inte helt fel den heller! Den kunde faktiskt inte blivit mycket bättre. ;-) Tyvärr så var det över tio cockertikar i konkurrensen sedan så där räknade vi inte med något. Men är som sagt väldigt nöjd ändå. Sheila var jätteduktig i ringen och på bordet stod hon jättebra utan att backa (hon gör det ibland).
Såhär löd kritiken:

Nice head and feminine expression. Good eyes and ears. Good body and topline and croup. Good coat and good moving.

Domaren hette Tripoli Salvatore och var italienare. Han var en trevlig domare tyckte både jag och Sheila. Här kommer bilder från dagen, lägg märke till fröken trötter längst ner ;-)
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
 
 
Här kommer några bilder från när vi spenderade ett par dagar ute på Österlen tillsammans med Johanna och Extra.Tyvärr är bilderna en aning mörka pga att det var molnigt, men det är iallafall något. Njut!
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
 
 
Picture
Sheila har fått ett jättefint födelsedagskort från sin mamma, Candy. Tack så mycket!
 
 
Picture
(Bilden ovan är från SSRK utställningen i Småland och är tagen av Patricia Wernersson,
tack så hemskt mycket för den)


Nu har det verkligen gått ett tag sedan vi bloggade sist. Har som ni ser skaffat en ny hemsida och blogg, dock kommer jag att ändra bloggen senare men det känns som att jag borde uppdatera iallafall!

Det har hänt en del sedan sist. Vi var ju ute på underbara Österlen på sportlovet i några dagar tillsammans med våra vänner, Johanna & Extra. Det var helt sjukt mycket snö så det blev tyvärr inte mycket till träning, men däremot långa, härliga rundor i skogen. Det var dock en riktig kamp för oss tvåbenta kan jag säga. För vilken träningsvärk vi hade sedan! Bilder kommer senare från vår lilla tripp.

I fredags förra veckan tog jag, Johanna, Sheila och Extra tåget till Alvesta, där vi sedan tog buss till Moheda vandrarhem (precis som förra året). Det var jättehärligt att komma dit igen och vi hade det så mysigt fredag till söndag. Vi hade med oss egen mat som vi värmde och bara myste helt enkelt! Även i Moheda var det en del snö (hemma i Vellinge har den ju försvunnit helt) så ingen spårning blev det denna gången heller. Trist, men det var ju i princip omöjligt med all snö. På lördagen tränade vi lydnad i det vackra vädret, det var jättehärligt! Sheila var riktigt duktig och momenten vi fokuserade på var den dolda platsliggningen som gick kanon för båda hundarna (skönt), fritt följ -även detta går bra, inkallning med ställande och fjärrdirigeringen. Fjärrens utveckling är jag verkligen nöjd med! Det är perfekt med belöningen bakom henne, inte ett steg framåt tar hon. Däremot apporteringen måste vi ta tag i -och det är snart! Om vi nu ska kunna tävla till vår.

På söndagen var det utställning i Moheda bollhall, klockan halv åtta var vi uppe. Det var jätteroligt att vara på uställning igen, trots att det inte riktigt är min grej längre sedan vi började med lydnaden så var det ändå skoj. På utställningen befann sig många kända ansikten, bland annat Carina (som har Tindra, Caspian, Teddy och Lova, Sheilas släktingar), Inger (som äger Sheilas vackra pappa, Loffe), Birgitta (Sheilas uppfödare med sina underbara hundar) och många fler. Mycket trevligt! Domaren, Charlotte Lindell var en minst sagt kräsen domare, det var många tvåor under dagen (tyvärr). I öppen klassen för hanarna var det bara EN hane som fick första pris och vem var det om inte Simon, Sheilas halvbror! Inte konstigt egentligen, han är en jättefin kille med mycket päls, och hans pappa är dessutom Bingo (en tysk, helt otroligt fin hane som bor på kennel Cockerqueens). Har alltid tyckt om den hanen. Tyvärr bor han numera i Norrland, en bra bit härifrån. Så grattis till Birgitta och fina Simon! I Sheilas klass (unghundsklass) var det 8 tikar, väldigt fina och där var det många som fick första pris. Även Sheila fick idag sitt andra första pris, och det är vi såå glada för! Tyvärr räckte det inte till placering idag, men det spelar ingen roll. Vi är så nöjda så! Bedömningen löd:
"Lagom stor tik, välskuret huvud. Knappa vinkar fram, tillräckliga bak. Kort hals, bra benstomme och tassar. Bra svans. Bra rörelser bak, ngt knappa fram."



När klockan var 16:30 på eftermiddagen satt vi på tågen påväg hem till Malmö. Vi var väldigt nöjda med vår även detta året mysiga Moheda-helg! På söndag nästa vecka är det uställning igen, eftersom det är Malmö Internationella så kändes det ju nästan tvunget att anmäla. Vi måste ju checka hanar!

Idag fyller min älskade Sheila 2 år! Det ska firas antingen imorgon eller på måndagkväll eftersom vi idag ska ha 18årsfest för min bror som fyllde arton förra veckan. Sheila spenderar dagen tillsammans med Sammy och för henne kan det nästan inte bli bättre. Det känns helt sjukt att hon redan är TVÅ ÅR, det lilla livet. Detta innebär också att hon nu går upp i Öppen klass och det är där hon ska ställas nästa söndag. Nervöst, eftersom det är över 80 cockrar anmälda till uställningen!

Tillbaka till ämnet, Sheila två år! Tänk så fort det gått. Sedan den där dagen för två år sedan när jag bara gick och väntade på att det lilla livet skulle födas. Och den 13 mars 2008 kom hon. Hon och hennes två bröder. Första bilden kom några dagar efter, efter den bilden kunde jag inte sluta längta tills nästa, och nästa, och nästa. Som tur var har vi en underbar uppfödare som skickade bilder och berättade om hur hon utvecklades, nästan varje dag. Tillslut kom dagen jag så länge väntat på. Dagen då vi åkte till Sölvesborg för att få träffa mitt hjärta för första gången. Sheila var helt otrolig redan då, hon stal mitt hjärta från första sekund. Och inte var det så konstigt heller, för hon var ju något av det sötaste! Min lilla Sheila. Tyvärr var det första mötet kort (iallafall så kändes det så) och därefter kom den långa väntan. Fyra veckor som kändes som månader. Men de "månaderna" gick också och tillslut var dagen här. Den 10 maj 2008 hämtade jag mitt lilla gryn som hade växt så mycket. Det var en underbar vår/sommardag och jag hade tagit med en papp-låda som jag utrustat med filtar och gosedjur till Sheila men som hon ratade direkt. Hon ville ju sitta i knäet! Men det fick hon inte, nej hundar ska inte sitta i knäet när man åker bil. Det gick väl sisådär tio minuter  av Sheilas redan då konstant stirrande hundögon, som är så vackra (ni som har cocker och ni som har träffat Sheila, ni vet)  så gav jag upp. I knäet sitter hon än, så fort hon tar till de där ögonen. Hon vet var hon har mig, den lilla filuren. Hemvägen gick bra, precis som första gången vi träffades så somnade hon direkt i min famn. Det är enorm känsla, ni som varit med om den förstår nog vad jag menar. När en hund somnar i ens famn, då känner man tryggheten. Sheila och jag fann tryggheten första gången vi träffades och nu sover hon i min famn varje natt. Hon brukar lägga huvudet mot min kind och så ligger vi där tillsammans. Och när jag är ledsen så är hon där och tröstar mig, pussar bort tårarna och lägger huvudet i mitt knä. Hon är underbar den hunden. Ingen kommer någonsin kunna ersätta henne, hon är fantastisk. En fantastisk lydnadshund men framförallt en fantastisk vän.
2 år har vi haft tillsammans -och många fler ska det bli.
Picture